Rätt fiberduk i markarbeten – så väljer du klass och använder den

Fiberduk, även kallad geotextil eller markduk, är ett enkelt sätt att få hållbara gångar, uppfarter och planteringsytor. Här får du en praktisk genomgång av klasser, materialval och arbetsgång så att din yta håller formen, dränerar rätt och inte blandar sig med underlaget.

Vad fiberduk gör och varför klassen spelar roll

Fiberduk har fem huvudfunktioner: separation (hindrar jord och sten att blandas), filtrering (släpper igenom vatten men håller kvar finmaterial), dränering, skydd och förstärkning. I villaprojekt handlar det oftast om separation och filtrering under grus, marksten eller plattor. Rätt duk minskar sättningar, “pumpning” i blöta perioder och ogräs som vandrar upp från underlaget.

Klassningen anger dukens styrka och filtreringsegenskaper. Du väljer klass efter belastning, undergrund och kornstorlek i bärlagret. För lätta gångar räcker en lättare klass, medan uppfarter kräver en tåligare duk. Följ alltid projektspecifika krav om de finns i handlingar (t.ex. enligt AMA Anläggning).

Klassning i praktiken: N1–N5 och materialtyp

I Sverige anges geotextil ofta som nålfiltad (ovävd) för separation/filtrering och vävd för främst förstärkning. Vanliga klasser för ovävda dukar är N1–N5, där högre tal betyder högre drag- och punktmotstånd. Typiska användningsfall:

• N1: Lätta trädgårdsgångar, rabattavskiljare, dekorgrus utan fordon.
• N2: Gångar och uteplatser, under marksten på gångyta, lättare last.
• N3: Uppfarter för personbil, carport, grusparkering med normal belastning.
• N4: Tunga fordon, sopbilsyta, infart på mjuk mark eller där bärighet är svag.
• N5: Särskilt krävande lägen, ofta i entreprenad/industri. Sällan behövd i bostadsprojekt.

Välj ovävd duk (nålfilt) för separation/filtrering under grus- och stenlager. Vävd duk kan vara aktuell för förstärkning på mycket mjuk mark, ofta tillsammans med geonät. Kontrollera att duken är CE-märkt och att egenskaper som draghållfasthet, punkteringsmotstånd, vattengenomsläpplighet och karakteristisk öppningsstorlek (O90/O95) motsvarar markförhållandet och bärlagrets kornkurva.

Så lägger du fiberduk steg för steg

En korrekt lagd fiberduk är lika viktig som rätt klass. Följ denna arbetsgång för gångar, marksten eller grusade uppfarter:

• Röj och schakta: Ta bort matjord, rötter och organiskt material. Schakta till frostfritt djup där det behövs och skapa fall bort från huset (minst 1:100).
• Forma undergrunden: Jämna av och packa undergrunden lätt. Ta bort vassa stenar som kan skada duken.
• Lägg duken: Rulla ut med minsta möjliga veck. Överlappa 30–50 cm, mer vid mjuk eller siltig mark. Förankra med U-spik eller genom att vika in kanter under första stenraden/bärlaget.
• Skydda duken: Undvik direkt sol under längre tid (UV påverkar många dukar). Gå inte runt med vassa skor eller spadar ovanpå.
• Lägg bärlager: Sprid 0/32 eller 0/63 (beroende på konstruktion) i tunna lager och packa med vibroplatta. Fyll på till konstruktionshöjd.
• Justering och ytlager: Lägg sättsand eller stenmjöl under marksten, alternativt slitlager av grus. Komprimera och kontrollera fall.

Vid dräneringslösningar: placera duken som filter runt dräneringslager så att finmaterial inte spolas in i rören, men se till att vattnet kan passera fritt genom lagren.

Kvalitetskontroller som gör skillnad

Små kontroller ger stor livslängd:

• Undergrund: Är den fri från matjord och jämnt packad utan “spår”? Prova att gå i ytan – den ska inte ge efter fläckvis.
• Överlapp: Minst 30 cm vid normal mark. På mjuk mark eller lutningar – öka till 50 cm eller mer och lägg överlapp i fallriktningen.
• Skarvar: Undvik korsande skarvar i samma punkt. Förskjut skarvar mellan banor.
• Skydd mot perforering: Inga vassa stenar direkt mot duk. Lägg första bärlagret varsamt, sprid med skopa ovanifrån utan att “skrapa” duken.
• Komprimering: Packa i 10–15 cm lager. Gör flera överfarter tills ytan blir jämn och hård. Kontrollera med raka rätskivan och vattenpass.
• Dränering: Säkerställ öppna rensbrunnar och fria utlopp. Vatten ska inte bli stående.

För projekt i sluttning eller på mycket mjuk mark: överväg geoteknisk rådgivning. Rätt kombination av duk, geonät och bärlager kan vara avgörande för stabiliteten.

Vanliga misstag att undvika

Flera problem beror på enkelt undvikbara misstag:

• Fel klass: N2 under uppfart ger ofta spårbildning. Välj minst N3 för personbil.
• För små överlapp: Finmaterial vandrar i skarvarna och orsakar sättningar.
• Rynkig duk: Veck skapar ojämn bärighet och kan fungera som “fickor” för vatten.
• Utan bortschaktad matjord: Organiskt material sätter sig och bryts ned, ytan sjunker.
• Fel filtrering: Duk med för liten eller för stor öppningsstorlek i förhållande till bärlagret leder till igensättning eller materialvandring.
• Ingen skyddshantering: Slitage vid utläggning eller solblekning försvagar duken.

Kom också ihåg att lägga rätt ordning på lagren: mark/duk/bärlager/sättlager/ytlager. Byter du plats på lagren förlorar duken sin funktion.

Skötsel och när du bör ta in hjälp

Sköt ytan för att förlänga livslängden:

• Fyll på slitlager av grus vid behov och jämna ut hjulspår.
• Håll brunnar och rännor rena så att vatten kan rinna undan.
• Ta bort ogräs tidigt; på rätt lagd duk kommer de främst ovanifrån, inte underifrån.

Kontakta fackperson om du har mycket mjuk jord (lera/torv), hög grundvattennivå eller planerar tunga transporter. Då kan en vävd geotextil, geonät eller tjockare bärlager behövas, dimensionerat enligt gällande anläggningspraxis.